Jag har aldrig varit en sångare. Det har jag vetat länge.
Jag är inte som dom hoppfulla glada dårarna i Idol som tror på sig själv stenhårt och tror att dom ska kunna fylla stadios med folk.
Att få folk att vallfärda till deras konserter.
Jag sjunger rent av för jävligt, men jag bryr mig faktiskt inte.
Det är inget hinder för att jag ska ha ett riktigt filmmoment en gång i veckan då jag entrar en bänk i arbetskläder med ett moppstativ i handen och bryta ut i sång. Rena rama musikalen.

Favoritscenen är Bulltofta helt klart.
Dom två husen som gör att det ekar så bra.
Dom fallfärdiga bänkarna som är så förmultna så man riskerar att sätta foten igenom trät vid vartenda steg.
Och en självklar favoritlåt är Tom Jones Deliliah.
Ett högljutt "Whaaaaaaaj whaaaaaaaaaj whaaaaaaaaaaj Deliliaaaah"

får även den mest sura jävel att höja på smilgroparna.

Ingen kan förneka att den låten är en riktig klassiker i Tom Jones arkivet.

Ibland blir det att man tänker.
Mer än vanligt då menar jag. Analyserande. Djupare.
Kalla det en insikt eller kanske bara rent skitsnack.

Goja eller kalla det vad ni vill.

Intog en plats på vårt väldigt gamla köksbord igårkväll.
Samma bord där jag som liten lekte med playmobilgubbar.
Samma bord där min såkallade familj ironiskt nog intog i tystnad en familjepizza

och där min mor skulle bryta tystnaden med att säga att hon ville skiljas.
Men iallafall så satt jag och tittade in i dom andra hyreshusen.
Min moder säger ofta att sluta titta och sköta mitt eget varpå hon efter dom orden sätter sig bredvid mig.
Vi förundras egentligen hur vi människor trycker in varandra i dessa skolådorna.
Vi ser ett par olika personer i likadana till byggnad lägenheter gå uppepå varandra.
Postakillen med genitala problem går in i sitt likadana kök samtidigt som den äldre kvinnan ovanför.
Samma här filosoferar jag i min lägenhet medans personer i ett likadant rum som mig sitter ovanför och under mig.
Jag undrar vad dom gör nu...

Och samma en ren insikt var det när jag inatt gick upp för att dricka mjölk.
Jag dricker aldrig mjölk förutom på natten när jag går upp under mina vanliga promenader.
Men så tänkte jag...
Tänk den här mjölken i det här paketet.
Först har det varit i en ko som fött en kalv, kalven fråntas och går sitt eget öde till möte antingen som kalvstek efter den fått modermjölksersättning,kon utan kalv mjölkas, mjölken tas till fabrik där den raffineras och hamna i förpackning.
Bara att göra förpackningen är en hel vetenskap och den har ett helt eget förflutet. Mjölken och förpackningen möts.
Skickas ut i lastbilar.
Min bror kör sådana! Dock kör han öl och inte mjölk vilket gör att han ger mer intressant touch till denna storyn. Men ändå.
Sen hamnar mjölken och förpackningen i kyldisken av ihärdig ICA personal. Eller konsum eller Coop för all del.
Dom står och lurar där bakom med sina tjocka jackor och handskar, skrämmer pensionärer och mig.
Sen plockar man åt sig en mjölk, eller fler om man nu vill det. Går till kassan där ännu en ihärdig människa jobbar.
Scannar in och snor mina pengar som går åt att köpa in mer mjölk och betala denna ihärdiga människans lön.
Sen bär man hem den, ställer in den i sin kyl och dricker sedan.
Vad händer sen?
Den blandas med alla möjliga läkemedel jag trycker i mig mot diverse sjukdomar. Mjölk är gott att blanda med piller.
Ger en inte lika mycket ont i magen. Inte för mig iallafall.
Sen när magen har gjort sin reningsprocess så pissar man och skiter ut det i brist på bättre ord.
Det renas det med med vattnet man spolar ner det i. Vattnet och avföringen blir ett.
Kossorna dricker det när dom är havande och gör starka kalvar till pastej och får mycket mjölk i sina juver.

Det är en sådan egendomlig verksamhet bakom allt.
Människor är några ihärdiga typer. Vet inte om jag ska gilla dom eller inte.
Varning för smått schizofrena och Anthropofobiska drag ifrån skribentens sida skulle kanske stått överst?

Tittar på min underbara klocka jag älskar så mycket för mitt energiska arbete att jobba
bort tvångstankar har lämnat mig en att tvångsa mig all over som dom säger på engelska.
En tvångstanke är bra för en sund själ.
Bara här bakom min klocka står människor bakom.
Först bara den här människan *tar av mig klockan och tittar* Daniel Jakobsson som designade den!
Sen alla han satt i arbete med att göra den. Den aktiverade även min styvmor att vädja till min far att jag fyllde år.
Sen gick hon ut och köpte den. Packade in den och sen leverarade den till mig.

Vad mycket nonsens det kom ut av min insiktsfulla dag.
Man kan nog inte få något så djupt av mig. Jag är inte djup. Jag är ebb!

Undra hur många dricker mjölk just nu?

Och ett liv förhoppningsvis.
http://safespray.bilddagboken.se