Så nu såhär på kvällskvisten så har man solen på balkongsidan.
Så jag har med en av dem bärbara datorerna och ett stort glas juice intagit balkongen och låter mig värmas och stekas sanslöst av solen.

Lite musik i bakgrunden och katter som går helt bärsärk av förändringen av att jag faktiskt för en gångs skull sitter här ute.
Förändringarna är enorma. Och kan vara svårt att hantera för vissa.
Särskilt Pontus som helst föredrar att jag och mamma inte hade rört oss överhuvudtaget.
Enda nackdelen med att sitta här är att när en liten bris fläktar mig så rörs den hemska odören ifrån mammas fimpkruken samman med min underbart fräscha luft. Så helt enkelt luktar det fimpe... Det är inte det mysigaste..

Annars vad jag är trött. Och inatt sov jag bättre än på flera nätter.

Jag utrustade mig med ögonmask för mörkret och öronproppar för Ryktes envisa rivande och jamande för att få komma in och ut ett tiotal gånger mitt i natten. Men tröttheten tar överhanden. Hade kunnat sova nu.
Bara snaaark. Haha!
Värmen här ute gör mig inte heller piggare. Slöar ner en.
Men det är okej. Behöver inte vara pigg. Har ingen jag måste roa.

Modern är ju redan iväg uppe hos Tony så henne behöver jag inte roa.
Det är Tonys jobb nu. Nu har jag bara mig själv att tänka på.
Det är så bra att modern har långdistansförhållande.
Sen många år tillbaka har man helgerna själv.
Och nu under bättre omständigheter med jobb så har man ibland nästan hela veckor. Är mer ensam än tillsammans med någon.
Detta har nog gjort mig till lite av en ensamvarg. Men det gör inget.
Jag trivs bra med det.

Jag hatar mobiltelefoner. Finns det något värre jävla påfund?
Mest av allt hatar jag min. För jag vet att den bara betyder skit.
Samtalen om mormor, akut, panik och den där ovidkommande känslan.
Att få ont i magen varje gång den där jävla telefonen ringer är inte bra.
Sen så hatar jag att det finns en kamera på den där grejen också.
Och att det finns en knapp på sidan som trycks in i fickan och ger en ett tiotal svarta foton till minnet är fullt och man får radera en efter en.
Men det problemet ska jag förhoppningsvis aldrig ha igen.
För inatt så petade jag bort hela den knappen ifrån min telefon med en nål.
Så nu finns det ingen knapp där. Och ska man sätta igång kameran den vägen så får man avancera sig in med ett smalt föremål och peta runt.
Så jag ser ljust på framtiden att slippa dessa förbannade bilder.


Annars idag är jag inte på så jävla dåligt humör som jag varit dom senaste dagarna. Det började i måndags och har bara gått utför.
Men idag, trots att det ligger en svart skugga i ögonvrån så känns det helt okej.
Var lite kul för idag så fick jag reda på vart Vaktisen på HSB sitter i fikarummet. Så när jag kom in där tidigare än vanligt så sken han upp och Oj, då måste jag plocka undan på min plats så du slipper städa upp mina sketna bestick.
Så efter det var folktomt och man torkat av bordet så satte jag en liten Millhouse figur mitt på hans plats.
Så det kan vara lite kul. På något konstigt vis.
Sen när dom går in vid tre för kaffepausen så sitter det redan en gubbe på hans plats.

Ja... Så en sådan liten sak fick mig att bli lite glad.
Bara imorgon kvar att flirta med vaktisen. Men men. Skit i det.
Och imorgon ska jag på systemet. Denna helgen ska jag leva på Screwdrivers och micropizza. Fast bara att jag gör pizzan i ugnen...
Blir mycket knaprigare. Och godare.