Det finns ett sådant syndrom som jag tror småsyskon speciellt lider av.
Då jag är minst av syskonskaran i familjen kan jag säga att jag lider av det.
Det är att se hur syskonen växer upp.
Misstagen dom gör. Man tänker, det vill man inte göra.
Eller kanske det vill jag själv också göra.

Men det värsta med det syndromet är att känna sig så mindervärdig.
Eller nej... Det är fel ord.
Det är det där man ser ens syskon bli något, man vet att man också kommer bli det men det är inte påtagligt. Det finns inte.
För även om syskonen växer upp och flyttar så är man själv alltid som man varit. Trots att inte det är fallet. Men man lever i någon svart värld.
När min syster fyllde 20 år för tre år sen och jag fyllde 17 så kändes det knappt som om jag någonsin ens skulle fylla 18.
Jag skulle förbli i det tillståndet jag var i då.
Men nu när jag själv är 20 år så är det.... Jag vet inte.
Det känns hemskt. För systern är fortfarande tre år äldre. Haha!

Men nej. Men att vara småsyskon kan kännas lite sådär...
Att man måste göra något dramatisk uppror.
Såvida inte storebrorsan redan gjort det... Har han gjort det så kan man ju inte göra det. Då får man hitta på något annat.

Det är som när jag tittar i våra babyböcker.
Min storebrors bok som föddes redan 79 är boken nästan 10 kilo tung av alla baby bilderna. Min syster som då är 85a har väl halva boken full.
Jag som kommer sist och är då 88 har två bilder i min...
En från kuvösen på BB och en ifrån mitt dop.

Så det jag egentligen vill säga är att om man då är som jag minst i skaran så vafan ska man egentligen kunna göra?
För modern har ju redan varit med om det alltihopa.
Inget känns som sitt eget. Inte kan jag komma hem och smälla i dörrar och gråta högt för att det senaste strulat visade sig vara fucked in the heeed på allvar. För det har ju redan min syster gjort.
Så man måste komma på något orginellt.

Men det absolut värsta med att vara minst är att storasyskonen säger att man glider fram på gräddfil för man är den gulliga minsta.
Men försök då för i helvete komma på något nytt och orginellt att chockera modern med och känns sig lite barnsligt odräglig!
Kom SEN och säg om det är så jävla enkelt!
Ni bara glider på automatiskt. SÅ DET SÅ!

 

me

12 juni 2008 15:03

gå och bli med barn! ;)

http://www.trasigatankar.blogspot.com

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Nu när jag sitter här nersjunken på en träpall då Mio katten tagit över den luxösa datastolen som är så bekväm så funderar jag.Det är något jag funderat över tidigare, men nu den senaste tiden så är det ännu värre. Jag tänker på det här som vi männis...

Eftersom Annika nu har länkat min... Öh, vad skrev hon...Hmm... Underhållande blogg så känner jag pressen att göra den underhållande. Jag som är inne i en liten skrivarsvacka också.Eller liten och liten. Den är rätt rejäl.Men får ju försöka så gott j...

Eller... Inte duscha i sig. Utan snarare allt efteråt.När man väl står inne i duschen så är det varmt och skönt, man står bara med sina egna tankar och lalar.Men sen när man lämnar duschen så börjar helvetet.Det blir alltid så förbannat kallt, man få...

Jag har en tendens efter att ha läst vissa nyheter bli fullkomligt mordisk.Man känner hur man bara hade velat strypa någon.Som idag jag läser om en 13 årig flicka som bara ville ha hjälp att hitta sin mobiltelefon som hon tappat när hon blir våldtage...

Jag är beroende. Mer än beroende. Varit beroende länge nu.Är en Nickelback narkoman. Och fullkomligt älskar denna låten.Och innebörden med videon är riktigt bra.   ...