Mardrömmar har förföljt mig i flera år nu.
Många påstår att deras mardrömmar innehåller deras egen död.
För mig är det inga mardrömmar om jag själv dör.
Och jag har dött på alla möjliga smärtsamma hemska sätt men aldrig sett det som några mardrömmar. Mina mardrömmar är alltid när någon jag älskar dör. Och inatt hade jag ännu en sådan dröm.
Och det är hemskt att vakna med en chock ovh få panikångest medans man måste springa upp för att kolla att det verkligen var en dröm för man blir så tagen av den.

Drömmen började med att min syster kom hem till mig och vi skulle fika.
Det var så kvavt i lägenheten och min astma gjorde sig hemskt påmind så vi öppnade balkongdörren och ett fönster för att vädra ut ordentligt.
Så satte vi oss i soffan med en bricka med några kex och varsin kopp med vaniljte. Tror tillochmed det skulle vara det jag smakat hos Therese någongång. Vi hade hennes koppar också.
Men iallafall så låg Pontus och Jackson i soffan tillsammans.
Jag och systern var lyckliga för Jackson har inte funnits med oss på snart två år och vi klappade honom och allt var bra.
Men sen undrade jag vart Rykte var någonstans. Den katten är nästan fastsydd på benet på mig. Där jag är är han.
Så vi kallade på honom och inget hände. Så jag gick upp för att se var han var. Skulle ju vara mysigt att alla var tillsammans.
Går in i mitt rum där fönstret står öppet.
En känsla, eller mer som en ilning i kroppen som man kan få i tänderna for igenom mig när jag tittade på det öppna fönstret.
Tänkte; Nej, var inte löjlig. Skräm inte upp dig.
Men jag närmade mig fönstret. Grep ett krampaktigt tag om fönsterkarmen, tog ett djupt andetag samtidigt sm jag tänkte att jag var löjlig. Aldrig.
Så sträckte jag mig ut genom fönstret och tittade ner.
Och ja... Där 7 våningar ner låg han.
Paniken som kom över mig går inte att beskriva.

Enda gången jag har känt en sådan panik, maktlöshet och tomhet som om hela världen går isönder är gången för snart två år sen. 13 maj.
När min syster ringde och berättade att det senaste veterinärbesöket avslöjade att Jackson hade inte lång tid kvar att leva. Hans kropp stängde sakta med säkert av och det fanns ingen chans.
Alla dom här känslorna jag kände den dagen och tiden efter kom över mig igen när jag i den här jävla drömmen såg mitt älskade Rykte ligga där.
Och jag vaknade. Jag vaknade med fullkomlig panik och det kändes som om jag skulle gå isönder. Och jag var tvungen att gå upp och konstatera att han var i trygghet. Och vid matskålen satt han tillsammans med Pontus och tittade på mig. Inte förräns då kunde paniken släppa.

Nej, det är hemskt. Och jag har så svårt att förstå varför folk skaffar barn.
Känns det sådan här panik när man trott att det hänt ens katter något så vill jag inte veta paniken föräldrar går igenom när ens barn är sjukt eller inte kommer hem i tid. Fy fan.

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Nu när jag sitter här nersjunken på en träpall då Mio katten tagit över den luxösa datastolen som är så bekväm så funderar jag.Det är något jag funderat över tidigare, men nu den senaste tiden så är det ännu värre. Jag tänker på det här som vi männis...

Eftersom Annika nu har länkat min... Öh, vad skrev hon...Hmm... Underhållande blogg så känner jag pressen att göra den underhållande. Jag som är inne i en liten skrivarsvacka också.Eller liten och liten. Den är rätt rejäl.Men får ju försöka så gott j...

Eller... Inte duscha i sig. Utan snarare allt efteråt.När man väl står inne i duschen så är det varmt och skönt, man står bara med sina egna tankar och lalar.Men sen när man lämnar duschen så börjar helvetet.Det blir alltid så förbannat kallt, man få...

Jag har en tendens efter att ha läst vissa nyheter bli fullkomligt mordisk.Man känner hur man bara hade velat strypa någon.Som idag jag läser om en 13 årig flicka som bara ville ha hjälp att hitta sin mobiltelefon som hon tappat när hon blir våldtage...

Jag är beroende. Mer än beroende. Varit beroende länge nu.Är en Nickelback narkoman. Och fullkomligt älskar denna låten.Och innebörden med videon är riktigt bra.   ...